LSF tycker till

Den 16 september 2021 svarade LSF på remiss från MYH (Myndigheten för yrkeshögskolan) avseende konsekvensutredning och föreskrifter om utbildningar inom yrkeshögskolan med inriktning vårdadministratör.

Du kan läsa remissvaren i sin helhet här:
Remissvar avseende konsekvensutredning - föreskrifter om utbildning inom yrkeshögskolan med inriktning vårdadministratör

Remissvar avseende föreskrifter om utbildningar inom yrkeshögskolan med inriktning vårdadministratör

LSF tycker till... 2014-09

Det har kommit till vår kännedom att man i Jämtlands läns landsting tänker sig en snabbutbildning på cirka 13 veckor för diverse vårdpersonal som vill bli administratörer. LSF är motståndare till denna form av okvalificerad utbildning då den inte följer LSF:s riktlinjer om 2-årig yrkeshögskoleutbildning till medicinsk sekreterare.

Vi förstår att det är stora problem att rekrytera medicinska sekreterare, men det medför inte rätten att avstå från en självklar yrkeskvalificerande utbildning. I en förlängning begränsar man medarbetarna som skulle gå en sådan utbildning och vi får ett A- och ett B-lag.

Därför uppmanar vi våra kollegor i Jämtland att verka för att en sådan utbildning inte kommer till stånd utan istället arbeta för en 2-årig YH-utbildning. Varför ska sjukvården i Jämtland ha sämre utbildad vårdadministrativ personal än hela övriga landet. Snabbutbildar man även läkare och sjuksköterskor i Jämtland?

Förbundsstyrelsen
LSF – Läkarsekreterares och Sjukvårdsadministratörers Förbund

Pressmeddelande 2014-06

Avlasta läkarna och professionalisera administrationen i vården

Det är dags att professionalisera administrationen i vården. Läkare och sjuksköterskor ska få ägna sig åt vård. Den viktiga administrationen sköts effektivast av professionella medicinska sekreterare, skriver landstingsrådet Anna Starbrink tillsammans med Helena Zander Ögren, ordförande i Läkarsekreterares och Sjukvårdsadministratörers förbund, på Stockholmsbloggen.

”Samtidigt som läkare och sjuksköterskor har blivit allt fler i landstingsvården, vården hjälper allt fler patienter allt snabbare, och kraven på kvalitetsuppföljning och administration har ökat, så har det viktiga administrativa stödet minskat. Antalet medicinska sekreterarna i Stockholms läns landsting har minskat med en femtedel sedan 2005, från 2 000 till 1 600. Samtidigt har vården byggts ut, och antalet läkare har ökat med nästan 20 procent. En stor del av de medicinska sekreterarna går dessutom i pension inom de närmaste åren: i den grupp i Arbetsförmedlingens statistik där de ingår pensioneras 50 procent 2010-2025. De senaste åren har bara 3-400 nya medicinska sekreterare examinerats. Utbildningen har sedan utökats något men de 6-700 platser det handlar om i hela landet skulle förmodligen behövas bara för Stockholms behov.”

Det skriver Anna Starbrink och Helena Zander Ögren bl a, och senare i artikeln:

”Att administrationen är viktig betyder förstås inte att all administration är nödvändig. Den har tydligt ökat: för tio år sedan genererade ett vårdtillfälle på tio vårddagar i snitt motsvarande fyra journalsidor. I dag har vårdens utveckling gjort vårdtillfället kortare, fyra dagar – men det ger upphov till ca 30 sidor i den elektroniska journalen. Mycket borde säkert kunna rationaliseras med bättre rutiner – och inte minst med bättre IT-system för såväl journaler och andra administrativa system som kvalitetsregisterrapportering. Det sistnämnda borde gå automatiskt i framtidens journalsystem.
Men den viktigaste insatsen för att avlasta läkare och sjuksköterskor administrativa uppgifter är att professionalisera vårdens administration. De medicinska sekreterarna har alltså blivit färre under en lång rad år. Det är dags att vända på den utvecklingen.”

Läs mer på Stockholmsbloggen

2013

Förbundsorförande Helena Zander Ögren intervjuad på TV4 2013-12-04
Se Ritva Rönnbergs reportage "Gott om läkare men ont om tid" på TV4. Klicka här

LSF har svaret
I SvD läser vi idag om Tidsbrist för svenska läkare en gåta

På detta replikerar vi från LSF via vår ordförande Helena Zander-Ögren:
Vi har svaret på "gåtan".

Artikeln och rapporten man refererar till känns som något vi hört förut. Tidningsutfyllnad? Händer det inte något annat aktuellt slänger man in artiklar liknande den om läkarnas tidsbrist.

Tänk om någon, någon gång kunde se bakom rapporterna och kunde granska organisationen i sjukvården. Vi menar att det sedan år 2000 (och förmodligen innan dess också) i varenda undersökning som gjorts om administration i vården visats att läkare, sjuksköterskor och all annan vårdpersonal, lägger alltför mycket tid på administration.

Och vad beror nu det på då? Jo, man har ända sedan 80-talet försökt tänka bort (inte heller betala för) administrationen i vården. Man har också tagit bort de medicinska sekreterarna på en del håll, man har i vart fall inte anställt fler av de medicinska sekreterarna att ta hand om den ökade administrationen, vilket vi bestämt hävdar skulle hjälpa både mot "läkar- och sjuksköterskebrist", något som vi inte heller tror finns om var och en får göra det man är utbildad och har intresse för. Dessutom blir det en mycket dyr administration när vårdpersonal, som dessutom inte har utbildning och kunskap om vad som ska göras, ska ägna sig åt sådant. Således handlar detta om en uttalat dålig organisation - som leds och beslutas av, och ansvaras för till stor del av just läkare och sjuksköterskor. Så varför inte fråga var viljan finns att förändra?

Här har vi välutbildade medicinska sekreterare som i regel har en 2-årig Yrkeshögskoleutbildning som är en teoretisk utbildning varvad med praktik vilket gör dem väl förberedda och tränade i att ta hand om den medicinska administrationen. Det vore ju då naturligt att de också får ta hand om ännu mer av administrationen. Det är ju inte så att de har för lite att göra som det är idag, men det skulle vara ett mindre resursslöseri av våra skattepengar om dessa, för uppgifterna bäst utbildade, kunde få göra det jobbet - och vårdpersonalen tog hand om det man är utbildad och avlönad för. Har svårt att tro att vi skulle ha ont om vare sig läkare eller sjuksköterskor om sjukvården en gång för alla bröt ner den organisation som finns i dagsläget och tog tag i frågan. Och här skulle medias journalister kunna göra ett bättre arbete i granskningen av tidstjuvarna inom vården, men det kräver naturligtvis också kunskap om vad en medicinsk sekreterare har för kvalifikationer och hur vi arbetar.

Sammanfattningsvis finns ingen "gåta". Om man organiserar sig rätt och betalar för det arbete som utförs, där man arbetar med det man ska och är utbildad och avlönad för, så skulle problemet vara löst. Men då måste beslutsfattarna våga ändra i sjukvårdsorganisationerna.

Hur påverkas vi av läkare med annat modersmål än svenska?

I LSF Magazinet nr 3/2012 skrev Kerstin Cronsell en artikel med rubricerade fråga.

Vi har nu fått ett debattinlägg från ”Läkarsekreterare på vårdcentral”, som säger att de påverkas negativt. Läkarsekreterarna känner inte att ledningen förstår vilka problem det blir när man anställer läkare, som inte behärskar vårt språk. Läs hennes inlägg nedan och vi välkomnar flera synpunkter i ämnet!

Vi har mejlat till Socialstyrelsen och bett att få se ett svensktest, men fått följande svar från Karin Åberg, utredare på Socialstyrelsen:

”Socialstyrelsen anordnar inte några egna språkprov, men våra språkkrav för att få påbörja den kompletterande utbildningen är dessa:
• godkänt betyg i kärnämnet svenska kurs B eller kärnämnet svenska som andraspråk kurs B vid gymnasial vuxenutbildning eller
• godkänt resultat på kurs i svenska för utomnordiska studenter anordnad av universitet eller högskola (60 högskolepoäng) eller
• godkänt resultat på Tisus-prov eller
• godkänt språkprov i svenska på C1-nivå (Europaskalan).”



När jag som nybliven medlem i LSF såg detta var det som att någon hade hört min undran. Undran över hur det s k svensktestet går till för dessa läkare.

Jag har arbetat som läkarsekreterare i nästintill 25 år. Det har passerat både norska, danska och andra nationaliteter genom åren. Det har fungerat relativt bra trots viss språkförbistring. MEN – nu när det vimlar av hyrläkare och invandrade läkare som ska ut i arbetslivet då undrar man ju hur socialstyrelsen, eller vem det nu är som har den yttersta kollen, tänker. Patientsäkerhet – när patienten går ifrån läkarbesöket och undrar vad doktorn egentligen sa/menade. När sekreterarna sliter sitt hår för att förstå/höra/tolka och göra en förståelig journalanteckning då undrar jag – hur ser det fantastiska svensktestet ut?

Vår vårdcentralchef försvarade vår utlandsfödda doktor som kommer att bli ST-läkare hos oss med att doktorn ju klarat detta test. Jippi! Vårdcentralen får inga mer resurser för att vi får en extra läkare som dessutom tar mycket längre tid att skriva. Det finns ingen förståelse för att detta är ett stressmoment i sig.

Jag och mina kollegor på vår arbetsplats är ju måna om att göra ett så bra jobb som vi bara kan men hur kul är det när man inte känner någon förståelse för hur svårt/jobbig det är med någon som inte behärskar det svenska språket någorlunda.

Jag är kritisk till detta svensktest och skulle gärna vilja se ett. Jag är sekreterare, inte svensklärare. Doktorn må vara hur duktig som helst i sin profession men för mig spelar det ju inte så stor roll när jag inte förstår/har svårt att förstå vad doktorn säger och hur jag ska få till en svensk mening av det hela och veta att det är vad han/hon menar.

Så ”Hur påverkas vi av läkare med annat modersmål än svenska?” - kan jag bara svara negativt.
"Läkarsekreterare på vårdcentral"

2012

Tänk på vilken utbildning du söker
LSF rekommenderar utbildningar till medicinsk sekreterare, vårdadministratör med mera som är 2-åriga och motsvarar 400 poäng på yrkeshögskola. De ger en kvalificerad yrkeshögskoleexamen. Det finns även yrkeshögskoleutbildningar som är på 200 poäng respektive 300 poäng (1-årig respektive 1,5-årig). Dessa utbildningar ger en yrkeshögskoleexamen och motsvarar inte LSF:s riktlinjer för utbildningar. I Västerås anordnar nu MedLearn från våren 2013 en 300 poängsutbildning och LSF rekommenderar dig som har tänkt att utbilda dig att istället söka en utbildning som motsvarar 2 års utbildning. Det är många landsting som inte godtar utbildningar som är kortare än 2 år.

LSF har reagerat på uttalanden som skett runt om i landet beträffande brister i dokumentationen inom sjukvården och formulerat ett debattinlägg.
En sammanfattning av detta kommer förhoppningsvis att publiceras i några dagstidningar, läs hela artikeln här.

Länk till Dagens Medicin som publicerat artikeln och kommentar från läsare, klicka här

Nu höjer de nya vårdadministratörerna i Västra Götaland sina röster för en vettig ingångslön!
Här kan du läsa mer om uppropet

oooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooo

2011
Det har kommit till vår kännedom att en sekreterarutbildning ska starta i Borås, en så kallad "snabbutbildning". Sök inte den om ni vill ha en gedigen utbildning! LSF rekommenderar utbildningar som är godkända av Yrkeshögskolemyndigheten (Yh och Ky), folkhögskoleutbildningen i Vimmerby samt universitetsutbildningen i Örebro, läs mer under fliken Grundutbildning och Aktuella utbildningar.

Sommarhälsningar
Förbundsstyrelsen

ooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooo

2011

Utbildning för chefssekreterare och enhetschefer

LSF:s sjunde utbildning genomförd

LSF har än en gång genomfört en uppskattat utbildning för gruppen chefssekreterare/enhetschefer. Det var en upprepning av den kurs som vi hade i mitten av november 2010. En torsdag i mitten av mars samlades en grupp kollegor från hela landet i Stockholm för att få lyssna till Gaby Gummesson från Gärsnäs i Skåne och Eva von Porat Lingestrand, Uppsala.

Gaby pratade om mötesteknik, härskartekniker, grupprocesser och svåra samtal. Hon varvade föreläsningen med avsnitt där deltagarna själva fick vara aktiva i små grupper.

När man har utbildning för en liten grupp så förekommer hela tiden bra diskussioner mellan föreläsaren och åhörarna.

Under kvällens middag diskuterades det flitigt och deltagarna utbytte erfarenheter.

Eva von Porat Lingestrand, som är förbundets egen dataexpert med datortips i LSF Magazinet, gav gruppen en grundlig genomgång av Excel och PowerPoint. Det blev många aha-upplevelser och många bra tips som deltagarna kunde ta med sig hem.

Vi avslutade dagarna med en diskussion mellan deltagarna och förbundsstyrelsen om arbetsuppgifterna för denna grupp och hur man ska synliggöra dessa. Vi uppmanade deltagarna att till förbundet skicka in en förteckning över sina arbetsuppgifter. Vi har fått liknande från deltagare på våra tidigare utbildningar. Vi i förbundsstyrelsen ska sammanställa detta material för att sedan på något sätt synliggöra den här gruppen för ledning och politiker.

Enligt utvärderingen, som deltagarna fyllde i, så tyckte alla att LSF ska arrangera flera liknande utbildningsdagar och det är vårt mål att göra detta!

Förbundsstyrelsen genom Ingrid Schäder

oooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooo

2009

Medicinska Fakulteten vid Lunds Universitetet tilldelade Inga Nilsson Medicinska Fakultetens bronsmedalj för hennes framtagande av boken ”Den medicinska dokumentationens historia”. Detta är en hedrande utmärkelse.

Inga Nilson är den första läkarsekreteraren i landet som
fått denna utmärkelse.

Medaljen utdelades i samband med Forskningens dag den 3 november 2009 på Universitetssjukhuset MAS i Malmö.

Kerstin Cronsell