Inga Nilssons avhandling

Inga Nilsson skriver:

”Jag började arbeta på Helsingborgs lasarett som läkarsekreterare 1968 fram till pensioneringen 1998.

Därefter har jag ägnat en stor del av min tid till forskning om patientjournalens utveckling och betydelse och dels om läkarsekreterarens historia och yrkeskunskaper.”

Den gula boken har titeln "Medicinsk dokumentation genom tiderna" och beskriver den svenska patientjournalens utveckling under 1700-talet, 1800-talet och 1900-talet. Medicinhistoriskt sett har den medicinska dokumentationens utveckling inneburit att patientjournalen ändrat både form och karaktär.

Den medicinska dokumentationen utgjordes vid 1700-talets början av små handskrivna anteckningar, som var avsedda som stöd för eget minne. Den enskilde läkaren ägde själv sina journalliknande handlingar. Grunden till den medicinska dokumentation vi har idag lades sannolikt genom professor Nils Rosén von Rosensteins avhandling om medicinsk journalskrivning 1730. Målsättningen var rätt dokumentation om sjukdomars förlopp. Helhetssynen på patienten framträder starkt. Vi kan studera Rosén von Rosensteins avhandling i boken. Det latinska originalet finns som bilaga.

Det första formella journalsystemet utvecklades, och en systematisk medicinsk dokumentation i patientjournalen blev genomförbar, i samband med öppnandet av Serafimerlasarettet i Stockholm 1752. I boken kan vi bl.a. studera den första patientens journal. Systemet för medicinsk journalskrivning vidareutvecklades, och man kan vid mitten av 1800-talet spåra en strukturerad uppläggning av den medicinska dokumentationen vid Serafimerlasarettet. Vi kan studera en sjukjournal från 1851.

Centrala direktiv för medicinsk dokumentation utfärdades 1863 och avsåg ett centralt standardformulär för länslasarettens patientjournaler. Vi får följa patientjournalens utveckling vid Helsingborgs lasarett från öppnandet 1879 och fram till datorjournalens införande. Den första patienten lades in den 1 juli 1879 och vi kan i materialet bl.a. studera den handskrivna journalen samt handskriven rapport över händelseförloppet.

Patientjournalen har under 1900-talet utvecklats till att fungera som ett standardiserat kommunikationsmedel i enlighet med de medicinska kraven. Den medicinska dokumentationens olika funktioner har förstärkts och patientjournalens vårdadministrativa värde har successivt ökat. Vi kan följa utvecklingen i materialet och dess möjligheter till diskussion.

Den blå boken har titeln "En studie av den medicinska dokumentationen i läkarsekreterarens yrkesvärld" och beskriver läkarsekreterarens yrkesroll i historiskt perspektiv från 1919 när den första läkarsekreteraren anställdes i landet. Den traditionella läkarsekreterarrollen att skriva journaler efter läkarens diktamen samt ta emot patienter i receptionen har utvidgats till en vårdadministration på en bred bas med kvalificerat datorarbete.

Den offentliga debatten tycks oftast handla om andra personalkategorier än läkarsekreterare. Det är relativt tyst om läkarsekreterarens yrkeskunskaper. Min ambition har varit att ge en samlad bild av läkarsekreterarens arbete med medicinsk dokumentation i historiskt perspektiv samt att skapa förståelse för att journalskrivning är en vacker konst som nästan fallit i glömska. Målsättningen har varit att belysa och lyfta fram läkarsekreterarens specialkompetens i medicinsk dokumentation.

Ur innehållet kan nämnas:
- Läkarsekreteraryrket i historisk belysning
- Sjukvården och läkarsekreteraren i historisk belysning
- Sjukvården och läkarsekreterarens yrkeskunskaper i historisk belysning,
- Framtidsperspektiv.”

Böckerna kan köpas genom att du skickar ett mejl till kassor@lsf.se - skriv namn och adress och vilken av böckerna (blå eller gul) det gäller. De kostar 270 kronor per bok inkl. frakt och pengarna sätter du in på bg 959-3773 alternativt betalar via swish 123 371 13 89, glöm inte namn på beställaren. Vi skickar hem boken/böckerna till dig när du har betalat.