Debatter och inlägg

Inlägg om krisen på Sundsvalls sjukhus

Krisen på Sundsvalls sjukhus framställs ofta som ett problem för sjuksköterskor i första hand. Så är det inte, det drabbar alla andra yrkeskategorier även om dessa inte hörs lika högt i mediebruset. Samtliga får mer att göra och en jobbigare arbetsbörda utan att för den skull bli fler i antal i den situation som nu råder. Undersköter, medicinska sekreterare, läkare och inte minst patienterna är precis lika utsatta. Därför tänkte jag nyansera debatten lite vad gäller denna så kallade kris på sjukhuset här i staden. Överbeläggningar och bristande resurser betyder mer att göra för samtliga. Fortare och fortare ska vi springa och mer och mer ska vi hinna, men inga fler händer kommer och hjälper till. På medicin kliniken har patientadministrationen varit kraftigt underbemannad ända sedan Mantec och Sigbjörn var i farten. Vi har protesterat, räknat diktat, mätt arbetsuppgifter, kollat tidstjyvar men hela tiden ökar arbetsbördan för vi är för få sekreterare. Drygt halva arbetsstyrkan försvann när neddragningarna gjordes, men patienterna blir fler och fler. Likaså arbetsuppgifterna för medicinska sekreterare. Den senaste arbetsuppgiften som tar mycket tid är att vi ska DRG-koda diagnoser. För detta ska vi vidareutbilda oss, hålla oss informerade om nytt från Socialstyrelsen och lägga ner hela vår själ. I lönekuvertet blev det kanske några kronor som om vi hade tur räckte till en extra glass någon gång. Mer var vi inte värda, trots att vi lagt ner åtskillig tid och möda på att lära oss detta med DRG-registrering! En annan stor arbetsuppgift är att skriva diktat i patientjournaler. Idag 150413 räknade jag till totalt 2164 diktat i kö. Av dessa var 160 diktat så kallade högprioriterade diktat, som ska skrivas inom ett par dagar maximalt, enligt regler från Socialstyrelsen. Det äldsta av dessa högprioriterade diktat var från 150202, det vill säga mer än 2 månader gamla! Bakom dessa diktat finns patienter som väntar på uppföljning, kontroller, brev, provsvar eller någon slags vidare omhändertagande som är brådskande. Det finns för övrigt bakom varje diktat i denna enorma diktatkö en patient, en människa vars kontakter med sjukvården är beroende av att diktaten skrivs i någorlunda tid. Så är inte fallet idag och har inte varit på mycket länge. Men höga chefer på ansvarig nivå låtsas inte som de hör när vi protesterar. Är någon sjuk får vi inga vikarier, utan vi som redan har en enorm arbetsbörda förväntas göra även den frånvarandes arbete. Det säger sig själv att allt haltar och Sundsvalls sjukhus börjar alltmer likna ett sjunkande skepp där cheferna likt råttorna redan tagit till flykten. Åtminstone måste det vara så då inget hörs och inget görs åt saker som kunde åtgärdas om man bara ville. Det finns kliniker där man hinner med diktaten som kommer in för varje dag, där diktatmängden är ungefär i nivå med antal sekreterare anställda. Därifrån kan man direkt omfördela tjänster till en starkt utmärglad medicin klinik, där medicinska sekreterare simmar i något som börjar likna kvicksand! Den här frågan har diskuterats år ut och år in, men inget händer. Likt strutsen stoppar höga ansvariga huvuden i sanden och där är det möjligt de passar allra bäst. Vi har fler arbetsuppgifter som vi inte ens hinner reflektera över. Till exempel ska vi hålla reda på inkommande och utgående remisser och kontrollera så patienter följs upp. Det har vi sekreterare inte kunnat utföra på flera år trots att vi är ålagda via Socialstyrelsen att utföra denna uppgift. Åtskilliga fler saker är det som vi inte hinner med. Så, kära patient, får du inte komma på uppföljande kontroller, olika undersökningar eller får någon kallelse på din remiss, och så vidare, beror det med största sannolikhet på att vi sekreterare på medicin kliniken har drunknat! Förutom allt detta tjänar sekreterare på Sundsvalls sjukhus sämre än jämbördiga på sjukhusen i Ångermanland. Detta har sagts gäller alla yrkesgrupper och jag bara undrar, varför? Hur kan det ha blivit så? Är inte sjukhuspersonalen, alla kategorier inräknade, precis lika mycket värda i Medelpad som i Ångermanland? Slutligen, lämnar jag mitt odiskutabla, helhjärtade stöd till Elin Nilsson (M) som vågat ta upp frågan att lägga ner Sollefteå sjukhus. Då kanske vi äntligen kan få någon ordning på arbetsbördan och löneutvecklingen på Sundsvalls sjukhus.
Ylva Harr
Med sekr
Medicin kliniken, Sundsvalls sjukhus

Upprop från vårdadministratörstudenter på Yrkeshögskolan i Göteborg

Mars 2012

Vårdadministratörer, våga vägra en ingångslön under 21.000 kr!

Vårdadministratörer, tidigare mer kända under titeln läkarsekreterare, har en viktig roll inom dagens sjukvård. Administration inom vården är en verksamhet som ständigt växer och utvecklas, men tyvärr är det en del av vården som alltför sällan synliggörs.

Vårdadministratör är ett yrke som alltid har varit lågavlönat och nu är vi många som har fått nog! Vi vill med detta upprop uppmana alla vårdadministratörer att vägra ta en anställning för mindre än 21.000! Våga vägra!

De senaste 10-15 åren har det ständigt varit stor brist på vårdadministratörer. Trots detta har våra löner inte förbättrats. T ex ligger lägsta ingångslön för vårdadministratörer på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i dagsläget på 17.800 kr.

Utbildningen till vårdadministratör har sedan några år tillbaka förlängts och breddats, och bedrivs i dag av Yrkeshögskolan. Vi läser inte längre endast dokumentation, terminologi, anatomi och administration. Vi läser t ex även ekonomi, IT, diagnosklassificering, organisation och psykologi. I utbildningen ingår också totalt 25 veckors praktik ute i olika verksamheter och ett examensarbete. Vi går i skolan i 2 år och bekostar själva vår utbildning med studielån, sparade pengar eller arbete vid sidan om. Men inte heller denna reform har lett till någon markant löneökning för vår yrkesgrupp.

Många av oss har också ett tidigare arbetsliv bakom oss, med erfarenheter som vi anser i många fall kan vara värdefulla i yrket som vårdadministratör, och detta bör tas tillvara vid lönesättning. Vi anser också att man bör ta hänsyn till ålder vid lönesättning, vilket inte verkar göras i dag.

Under några års tid har det pågått en diskussion om vad vår yrkestitel ska vara, med för-hoppningen om att ett titelbyte skulle kunna driva upp lönerna. Valet står mellan den gamla titeln läkarsekreterare och de två mer moderna vårdadministratör och medicinsk sekreterare. Fackförbundet Vision har bestämt sig för att de anser att vi ska kallas medicinska sekreterare, medan man på Sahlgrenska Universitetssjukhuset valt titeln vårdadministratör. Vi tror inte att ett titelbyte kommer att räcka för att för att få upp våra löner. Det som kan göra skillnad är att vi vågar stå upp för oss själva och vårt yrke och börjar ställa krav! Många chefer ute i verksamheterna har själva en bakgrund som läkarsekreterare. Vi hoppas att de ska stå på vår sida och att de vågar stå upp för sina medarbetare och vågar sätta skäliga ingångslöner.

Enligt fackförbundet Vision har vi som vill arbeta inom Västra Götalandsregionen bara en enda möjlighet att förhandla om vår lön och det är vid första anställningen. Därefter har vi endast en årlig s k lönerevision då en gemensam pott ska fördelas mellan de anställda. Summorna det rör sig om vid lönerevisionen är ungefär 100-300 kr. Har vi gått med på en låg ingångslön, så får vi alltså dras med den hela vårt arbetsliv. Många av oss kommer därför att tvingas till eller välja den privata sektorn istället för att arbeta inom Västra Götalands-regionen.

Vi upplever att lönebedömningsprocessen inom Västra Götalandsregionen är otydlig och det är svårt att få information om vad det är som gäller och hur det fungerar. En del chefer vill inte ta ansvar för lönesättningen. Istället hänvisar man till att det är HR-avdelningen (personalavdelningen) som har makten över och ansvaret för lönerna. Men HR-avdelningen hänvisar tillbaka till cheferna och anser att det är i dag är cheferna som har makten och ansvaret för lönesättning. Ingen vill eller vågar ta ansvar!

Vårdadministratörer är en yrkesgrupp som nästan uteslutande består av kvinnor. I Sverige ska vi aktivt arbeta för jämställdhet och jämställdhet är ett av de fyra perspektiven i Västra Götalands vision ”Det goda livet”. Låt oss alla berörda nu ta makten i våra händer och ta vårt ansvar för att detta ska vara mer än tomma ord!

Vi vill med detta upprop uppmana alla vårdadministratörer, läkarsekreterare, medicinska sekreterare eller vad ni än må kalla er själva att vägra ta en anställning för mindre än 21.000! Våga vägra! Vi uppmanar alla våra chefer därute att ge oss den lön som vi är värda! Vi uppmanar fackförbundet Vision att ta strid för vår yrkesgrupp och ta ut oss i konflikt! Vi uppmanar alla politiker att ta reda på mer om vårt yrke och vår betydelse för en effektiv och säker vård! Vi är viktiga och vi måste bli synliga och prioriteras i den framtida vården!

Vi som är initiativtagare till uppropet är vårdadministratörstudenter på Yrkeshögskolan Göteborg.

Emma Hessfelt
Nina Herkestam
Lotta Wallsten
Camilla Edman
Minna Nero
Anette Lundén
Annika Börjesson
Anethe Hellström
Sofia Colliander
Sandra Blomqvist
Karina Göransdotter
Liv Slaattelia
Malin Gustafsson
Inger Grettve
Beatrice Lager